Man ska inte byta butik.
Kom precis hem från en shoppingrunda, kan man väl säga. Vi hade sett att det skulle finnas ett Lidl här i närheten och de skulle visst ha många bra erbjudanden. Så vi åkte dit. Vilken miss, visst fanns det billiga grejer, men allt låg huller om buller, tomma kartonger överallt och allmänt kaos i butiken. Vi fick ändå med oss lite grejer. Bland annat middag till ikväll. Det blir cassoulet au confit de canard med potatis muuumms. Hoppas jag.
Nu var det ju dock så att vi inte hittade allt vi skulle ha på Lidl, så vi åkte till en Champion-butik (inte klädmärket, en matbutik). Sunkigare butik har jag nog aldrig sett. Själva skylten till butiken var helt klottrig och därinne var det mörkt. De hade i och för sig mer ordning och det var ju bra. Men hädanefter blir det nog kära gamla Carrefour som får äran att ha oss som stammisar.
Sedan sist har inte så mycket hänt. Jag skulle ha mitt första "riktiga" seminarie i måndags och var hur nervös som helst. Det visade sig senare att det bara var ett informationsseminarium och att allt jag behövde göra var att testa min mikrofon. "Bon soir? On m'attends?" Fyra ord. Piece of cake.
Igår blev vi lite trötta på allt plugg och tog en liten utekväll. Vi ville gå till nyöppnade Sherwood men det visade sig vara stängt. Trist, men tur ändå för på vägen från Sherwood hittade vi världens bästa ställe som vi totalt hade missat. Bay Bar! Buddhor överallt, tre våningar och svinmysig belysning och stämning. Dessutom supertrevlig ägare. Vi dricksade ganska rejält när vi gick därifrån. Han skrek efter oss: "Det är för mycket! Det är för mycket!" och när vi gick ut sprang han ut efter oss och skrikfrågade om vi skulle komma tillbaka imorgon. Jag tror inte att vi ska det, men vi kommer garanterat tillbaka i helgen. =)
onsdag 27 januari 2010
söndag 24 januari 2010
Helgen
Helgen har varit rolig men utmattande.
Fredagkvällen tillbringades tillsammans med våra nyvunna vänner Hugues och Aurelio på en pizza-bar där det spelades bra musik och där drinkarna var goda.
Där träffade vi även Sylvie, en bibliotekarie som senare på natten bjöd hem oss allihop på champagne i sitt mysiga hus.
Lördagen blev en lat- och slödag utan dess like. Det tog emot riktigt ordentligt att senare på kvällen duscha och fixa i ordning sig för att gå ut och äta. Vi gick till vårt gamla internetställe Au Bureau, men det visade sig vara en riktig besvikelse matmässigt. Sofie var nöjd med sin hamburgare och Brink med sin pasta carbonara, men där slutade den kulinariska upplevelsen.
Min och Gurras magré de canard var senig och smaklös och jag tror att Eriks entrecôte var likadan. Nu har vi alltså ingen mer anledning att gå dit.
Idag tänkte vi tjejer åka ut på en tur med bilen. Först måste vi dock hitta en bensinmack för tanken börjar bli tom. Har ingen aning om var vi ska hitta en sådan.
Imorgon är det måndag och mitt första riktiga seminarium. Jag som inte ens kan prata...
Fredagkvällen tillbringades tillsammans med våra nyvunna vänner Hugues och Aurelio på en pizza-bar där det spelades bra musik och där drinkarna var goda.
Där träffade vi även Sylvie, en bibliotekarie som senare på natten bjöd hem oss allihop på champagne i sitt mysiga hus.
Lördagen blev en lat- och slödag utan dess like. Det tog emot riktigt ordentligt att senare på kvällen duscha och fixa i ordning sig för att gå ut och äta. Vi gick till vårt gamla internetställe Au Bureau, men det visade sig vara en riktig besvikelse matmässigt. Sofie var nöjd med sin hamburgare och Brink med sin pasta carbonara, men där slutade den kulinariska upplevelsen.
Min och Gurras magré de canard var senig och smaklös och jag tror att Eriks entrecôte var likadan. Nu har vi alltså ingen mer anledning att gå dit.
Idag tänkte vi tjejer åka ut på en tur med bilen. Först måste vi dock hitta en bensinmack för tanken börjar bli tom. Har ingen aning om var vi ska hitta en sådan.
Imorgon är det måndag och mitt första riktiga seminarium. Jag som inte ens kan prata...
torsdag 21 januari 2010
Hahaha Google translate alltså
onsdag 20 januari 2010
Nu har vi internet också!
Idag fick vi internet. Tänk att något så självklart (för er andra alltså) kan ge sådan lycka.
När vi avslutat installationen och jag i princip skrek att "VI HAR INTERNET!" bad Erik mig att vara tyst och vänta tills vi var säkra, att vi inte skulle ta ut något i förskott och alla satt helt stilla och vågade nästan inte röra sig. Ingen vågade riktigt hoppas på att idag skulle vara dagen då våra liv skulle återgå till det normala, till viss del. Men det var det och nu läggs det upp bilder och leks runt.
Det som har hänt sedan förra gången är för omfattande för att skriva om i ett enda inlägg, men jag förkortar lite så ni får veta ungefär vad som hänt.

Det största och kanske mest underbara utöver internet är att vi har köpt en TV, en stoooor plattTV. Den vi hade var liten och tjock så nu är alla glada över att kunna titta utan att behöva sitta en halv meter ifrån TVn. Från och med idag har vi även franska kanaler att titta på.
Huset känns redan som hemma på riktigt. Katterna har nu lärt sig att trappan är farlig att leka med. Både Xavi och Goliath har dock fallit handlöst ner från andra våningen rakt ner i golvet. Goliath klarade sig utan en skråma men skrämde livet ur mig. Han är ju inte så fit, utan ganska tjock och degig och landade förmodligen på ryggen. Men det kan vara så att fettet skyddade honom i fallet. Xavi däremot landade på trappräcket och fick jätteont i benet. Det gick dock över med lite metacam.
Vi har kommit på bästa rutinen för matlagning. Varannan dag lagar damerna mat och diskar, och varannan gör herrarna det. Funkar hur bra som helst.
Plugget har satt igång också. Jag har gått från svettig panik till självsäkert lugn och tillbaka till dödlig panik nu när jag såg presentationerna av tre av mina "studiekamrater" varav två kom från fransktalande afrikanska länder och en var en svensk som bott i Frankrike i 20 år! Kul.
Jag hade även mitt första seminarium idag. Det var bara en introduktion, som dessutom buggade ganska mycket så det var en hel del ekon och saker som inte hördes. Jag satt tyst som en mus och vågade inte säga någonting. Det gjorde i och för sig nästan ingen annan heller. De som ställde frågor var dock äckligt grymma på franska och gav mig ännu värre studiepanik.
Tack kära klasskåmpisar!
Annars verkar uppgifterna nu i början inte helt omöjliga. Men vi får se.
När vi avslutat installationen och jag i princip skrek att "VI HAR INTERNET!" bad Erik mig att vara tyst och vänta tills vi var säkra, att vi inte skulle ta ut något i förskott och alla satt helt stilla och vågade nästan inte röra sig. Ingen vågade riktigt hoppas på att idag skulle vara dagen då våra liv skulle återgå till det normala, till viss del. Men det var det och nu läggs det upp bilder och leks runt.
Det som har hänt sedan förra gången är för omfattande för att skriva om i ett enda inlägg, men jag förkortar lite så ni får veta ungefär vad som hänt.
Det största och kanske mest underbara utöver internet är att vi har köpt en TV, en stoooor plattTV. Den vi hade var liten och tjock så nu är alla glada över att kunna titta utan att behöva sitta en halv meter ifrån TVn. Från och med idag har vi även franska kanaler att titta på.
Vi har kommit på bästa rutinen för matlagning. Varannan dag lagar damerna mat och diskar, och varannan gör herrarna det. Funkar hur bra som helst.
Plugget har satt igång också. Jag har gått från svettig panik till självsäkert lugn och tillbaka till dödlig panik nu när jag såg presentationerna av tre av mina "studiekamrater" varav två kom från fransktalande afrikanska länder och en var en svensk som bott i Frankrike i 20 år! Kul.
Jag hade även mitt första seminarium idag. Det var bara en introduktion, som dessutom buggade ganska mycket så det var en hel del ekon och saker som inte hördes. Jag satt tyst som en mus och vågade inte säga någonting. Det gjorde i och för sig nästan ingen annan heller. De som ställde frågor var dock äckligt grymma på franska och gav mig ännu värre studiepanik.
Tack kära klasskåmpisar!
Annars verkar uppgifterna nu i början inte helt omöjliga. Men vi får se.
fredag 15 januari 2010
Hej vi bor i Frankrike
Nu bor vi äntligen i Frankrike.
Erik och jag hade en rätt tuff resa ner men lyckligtvis skyddades vi av en hel del tur. Snöovädret jagade oss bokstavligen hela vägen ner men kom aldrig riktigt ifatt, så förutom diverse bilköer och vägarbeten var det värsta som hände att en slang till spolarvätskan satt löst så att spolarvätskan tog slut på 10 minuter i det slaskiga tyskland. Inte så bra men ingen katastrof.
Sista kvällen på resan spenderade vi hos tant Christine och tonton Bertrand som bjöd på lyxig middag med gåslever och fikonconfiture till förrätt, saftig kyckling och ris till varmrätt och en speciell trettondagsaftonstarte till efterrät. Tarten fick man tugga försiktigt eftersom den innehöll en liten gubbe. Den som fick gubben i kakan blev kvällens kung/drottning och skulle få välja prins/prinsessa för kvällen. (Fransk tradition) Jag fick gubben. Det var en brandman.
När vi äntligen åkte in i staden förra torsdagen kändes allt helt surrealistiskt. Att sedan parkera på kajen utanför huset, som vi tittat på i google maps och försökt lista ut vad som är vad och hur stort allting skulle vara var helt otroligt. Kronan på verket var att få kliva in i vårt nya hem och se hur stort det faktiskt var.
måndag 4 januari 2010
0 dagar kvar och vi hänger i Bremen idag
I morse klockan fyra (eller strax efter eftersom vi försov oss) var bilen packad och vi körde iväg mot äventyret.
Hela resan genom Sverige gick hur bra som helst. Trots lokala snöstormar körde vi stadigt och snabbt. Lika bra gick det genom Danmark. Vi hade oroat oss lite för att det skulle vara svårt att hitta till Puttgardenfärjan, men vi hittade dit alldeles för tidigt av misstag och fick åka med en tidigare båt. Ibland har man flyt.
När vi anlände i Puttgarden var det nästan lika mycket snö där som hemma vilket var lite av en besvikelse. Inte en plusgrad någonstans! Jag hade fasat för att köra på de tyska motorvägarna men tyskarna var nog inte riktigt på humör idag för oftast var det jag som körde om och gasade. Tills vi kom till staden jag för tillfället hatar mest i världen. Hamburg. Ombyggnad av motorvägen och vägarbeten överallt. Lastbilar breda som tre breda elefantarslen blockerade vägen så att man inte kom fram. Då blev jag trött. Till råga på allt tog spolarvätskan slut. När vi skulle fylla på den hällde vi hälften utanför och tappade dessutom locket till dunken ner under motorn. Vi körde ändå och bilen verkade inte ha tagit skada.
Till sist kom vi i allafall fram till hotellet och ska nu titta på lite härlig tyskdubbad film. Ska lägga in bilder från kvällen här senare.
Aub wieder seen! (uttalar hellre än stavar)
PUSS!
Hela resan genom Sverige gick hur bra som helst. Trots lokala snöstormar körde vi stadigt och snabbt. Lika bra gick det genom Danmark. Vi hade oroat oss lite för att det skulle vara svårt att hitta till Puttgardenfärjan, men vi hittade dit alldeles för tidigt av misstag och fick åka med en tidigare båt. Ibland har man flyt.
När vi anlände i Puttgarden var det nästan lika mycket snö där som hemma vilket var lite av en besvikelse. Inte en plusgrad någonstans! Jag hade fasat för att köra på de tyska motorvägarna men tyskarna var nog inte riktigt på humör idag för oftast var det jag som körde om och gasade. Tills vi kom till staden jag för tillfället hatar mest i världen. Hamburg. Ombyggnad av motorvägen och vägarbeten överallt. Lastbilar breda som tre breda elefantarslen blockerade vägen så att man inte kom fram. Då blev jag trött. Till råga på allt tog spolarvätskan slut. När vi skulle fylla på den hällde vi hälften utanför och tappade dessutom locket till dunken ner under motorn. Vi körde ändå och bilen verkade inte ha tagit skada.
Till sist kom vi i allafall fram till hotellet och ska nu titta på lite härlig tyskdubbad film. Ska lägga in bilder från kvällen här senare.
Aub wieder seen! (uttalar hellre än stavar)
PUSS!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)