Helgen har varit händelserik, vilket är tur eftersom det har börjat kännas som om vi redan gjort allt som finns att göra här i stan.
På lördagen tog Hugues med mig, Erik och Gustav på en tur runt Bergerac. Övriga i kollektivet hade för mycket plugg och tog därför en lugn pluggdag hemma.
Vi tog Hugues bil och åkte ut till slottet Monbazillac som ligger oerhört vackert på en kulle i närheten, omgiven av vinodlingar. Efter en liten promenad på området tyckte jag att det skulle bli skönt att komma in i värmen i slottet. Det visade sig vara minst lika kallt därinne som utomhus, men det var väl värt det! Därinne fanns de mest fantastiska gamla möbler. Jag kan inte förstå hur de har tillverkats eller hur fruktansvärt lång tid det måste ha tagit. Jag var såklart mest intresserad av möblerna och inredningen i slottet men där fanns även massor med information om hur vinet gjordes förr och gamla kartor över hur vindistriktet sett ut.
När vi var klara med slottet åkte vi till Monbazillacs "butik" där vi fick prova tre underbara vita viner. Deras viner är tydligen överlag väldigt söta (passar mig perfekt). Vi fick prova tre olika "sötmor?", från inte så sött till väldigt sött men redan det första vinet var snudd på dessertvin och det sista vinet var som honung i munnen. Underbart! Alla tre vinerna hade dessutom en fantastisk gyllene färg, det kändes som att dricka guld ungefär. Behöver jag säga att vi köpte en varsin flaska? Gurra köpte dessutom Absinth. Jag hade velat handla mer. Det fanns otroligt mycket roliga saker att titta på. Bland annat en whiskyflaska i form av en stegrande häst, gåslever för 200 spänn, olivolja och godis!
Efter vinprovningen (som för övrigt gjorde åtminstone mig lite smålullig), åkte vi till en butik som sålde ankprodukter (anklever, confit etc), och som tyvärr hade stängt. Vi får åka dit en annan dag.
När vi kom hem gick vi till Sherwood och såg slutet på en rugbymatch (rugby är en superpopulär sport här nere, typ som fotboll i Sverige). Lite kul.
Efter Sherwood gick vi hem och såg ännu en rugbymatch, Frankrike-Irland, och det var blodigt allvar. Hugues hade med sig sin kompis Jeremy och det var precis som att sitta hemma i Sverige och titta på fotboll med enda skillnaden att JAAA! och FAAAAN! byttes ut mot OUIIII! och MERDE!
När matchen var slut gick vi till Roxane där ett band skulle spela. Jag och Sofie som absolut inte är förtjusta i öl fick lite småpanik när det var det enda i dryckesväg som såldes. Vi beställde till slut Desperados-öl och det var helt okej. Bandet hade också varit helt okej, om det inte varit för att de verkade tro att de spelade för världens största publik (de spelade i själva verket för ca 30 pers). De tog av sig kläder och körde mikrofonporr på hög nivå. Det var kul att se i allafall.
När bandet slutat spela ville vi ta oss en bit mat någonstans. Hugues ville käka pizza på Central Park (ett ställe som är alldeles för litet med alldeles för mycket folk), det visade sig vara smockfullt och de hade bara ingredienser till sju pizzor, vi var åtta. Det hela slutade med världens längsta promenad och vi tjejer frös och fick ont i fötterna. Till slut hittade vi en pizzeria, men OJ vad pizzorna är dyra här. En normalstor svensk pizza kallas här i frankrike för GRAND och kostar 15 euro. Helt fruktansvärt. Men eftersom vi beställde så många fick vi en liten pizza och två halvliters Häagen-Dazs på köpet.
Efter pizzaätning hemma hos Hugues gick vi tyvärr tillbaka till Central Park. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker inte riktigt om det stället. Det är alldeles för trångt och man kan varken sitta eller hänga av sig jackan. Men vi träffade Sylvie där, och gamla gubben som är konstnär och kanske fotograf och som gärna vill prata, och Aurelien och Marion och Paul. Så det var trevligt.
Igår hade vi alla hjärtans-latdag. Killarna gick ut på stan på glassjakt, vilket inte är det lättaste eftersom i princip ALLT är stängt här på söndagar. De kom hem utan glass, men inte tomhänta. De hade med sig bakverk av diverse slag. Jag fick två äppelmunkar. Mums!
På kvällen gick vi till Perroquet och åt (vi tjejer blev bjudna på) trerätters Saint-Valentin middag. Som förrätt tog jag anklever med bröd och någon slags sylt, kanske fikon?, till varmrätt tog jag såklart confit de canard med lökkompott och stekt potatis och till efterrät en helt enorm glass med massa grädde och frukt. Vi blev helt fruktansvärt mätta, men oj vad det var värt det!
Nu ska jag plugga lite. Har seminarium om det litterära verket Huis Clos av Sartre. Kulikulikul.
Får se om internet fungerar som det ska. Annars får det bli en liten Mp3-fil. Jag tycker om att tala in saker på Mp3 och skicka in. Man känner sig lite viktig då. Och så behöver man inte prata med andra. Har lite fobi för andra.
Brink hälsar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Anci, ohh vad det är roligt och läsa era bloggar. Det verkar ialla fall som ni har det riktigt bra, Men herregud 15 euro för en pizza. Det är tur att ni har ordnat det så bra med matlagningsfördelningen. Och Anci det fanns faktiskt tro det eller ej en tid då inte jag heller tyckte om öl, och när jag var i Paris så körde dom med en "drink" med öl och jordgubbssaft, det var faktiskt helt okey, lite cider över det. Kan va ett tips kanske. Kram och en jättekram till Robin
SvaraRadera