Rails och takbox fixade, jag har fått jobba en del på Pejo och förhoppningsvis drygat ut kassan litegrann. Resväg planerad. Den blir kanske lite längre, men mycket säkrare och framför allt billigare. Dessutom får vi se fler länder wohoo!
Vi kanske flyttar ut från Bagaregatan tidigare eftersom vi har hittat en eventuellt intresserad hyresgäst. Isåfall bor vi kanske i skogen eller någon annanstans. Det fixar sig.
Det fixar sig. Sån är jag. Och jag vet att det fixar sig för att jag kommer att se till att det gör det.
Sjukt nog känner jag mig ganska ensam om att känna så. Har en miljard grejer att bli galen över, men på något sätt får jag inte bli det. Klistra på och le, tänk vad mysigt att få kämpa, att få vara lite hemlös och inte riktigt veta om man ska bo i skogen och ha superlångt till jobbet eller i stan utan möbler. Vad mysigt att åka på autobahn i regnet och kanske svinkrascha i en kedjekrock. Vad härligt att åka vilse på tyska skogsvägar och kanske bli rånade av vägpirater. Vad kul om man inte kommer in på den utbildning man vill och få fila på betygen på komvux i stället. Vad underbart om det är svårt att få ett franskt bankkonto så att man får ringa runt till massa mysiga fransmän och prata frengelska för att få det fixat. Och vad trevligt om vi inte får internet i huset, utan får sitta på mysiga internetcafén och plugga. Det är alltid roligt att dona.
Nu ska jag snart åka till jobbet. Ska bli superkul att jobba kväll både idag och hela helgen. Jag blir ju rik!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar